Dräneringskollen
Jämför

Dränering av husgrund: så går arbetet till

Att dränera runt huset betyder att marken längs grunden grävs fram, att ett nytt dräneringsrör läggs vid grundens underkant och att grundmuren får ett fuktskydd som håller markfukten borta. Det är ett av de större jobben du gör på ett hus, och samtidigt ett av de mest missförstådda. Den här guiden går igenom vad arbetet faktiskt består av, i vilken ordning momenten kommer och vad du ska titta efter medan schakten är öppen.

En dränering håller normalt 30 till 50 år. Är den gjord en gång sedan huset byggdes och huset har några decennier på nacken är det alltså inte en fråga om huset ska dräneras om, utan när.

Jämför offerter på omdränering

Tar ungefär tre minuter. Kostnadsfritt för dig som husägare.

Vad en dränering egentligen gör

Marken runt ett hus är sällan torr. Regn och smältvatten sjunker ner, grundvattnet står på sin nivå och lera håller kvar fukten länge efter att det slutat regna. Utan dränering står det vattnet mot grundmuren, och betong och lättbetong suger åt sig fukt som sedan vandrar vidare in i källarväggen.

Dräneringen ger vattnet en lättare väg att ta. Ett grovt gruslager intill grunden leder ner vattnet till ett perforerat rör, och röret leder det bort från huset. Fuktskyddet på väggen tar hand om den fukt som ändå finns kvar i marken. Det är samspelet mellan de två som gör källaren torr, inte röret ensamt.

Därför spelar det roll att hela kedjan blir rätt: rätt material, rätt fall, ett fuktskydd som sitter på en ren vägg och en mark som lutar bort från huset när allt är återfyllt. Går ett av de leden fel märks det sällan direkt, utan några år senare.

Dräneringens delar

En komplett dränering består av fem saker som alla behöver fungera. Känner du igen dem har du också de begrepp du behöver för att läsa en offert.

  • Dräneringsröret

    Ett perforerat rör som läggs runt huset vid grundens underkant, alltid med jämnt fall mot den punkt där vattnet ska ta vägen. Röret ska inte samla vatten, det ska leda bort det. I hörnen sätts spolbrunnar så att röret går att spola rent den dag det behövs, och det är en detalj värd att kontrollera att den finns med i offerten.

  • Dräneringsgrus och fiberduk

    Runt röret läggs tvättat, grovt grus som vattnet rinner rakt igenom. Runt gruset läggs fiberduk, som släpper igenom vatten men hindrar finkornig jord och lera från att vandra in och slamma igen gruslagret. Duken kostar lite och är i praktiken skillnaden mellan en dränering som fungerar i decennier och en som sätter igen i förtid.

  • Fuktskydd mot grundmuren

    Väggen borstas ren och lagas där det behövs, och sedan sätts ett fuktskydd som hindrar markfukten från att vandra in i konstruktionen. Utanpå det sitter en dränerande skiva som leder ner vattnet till röret. På källare väljer många en variant som både dränerar och isolerar, vilket samtidigt gör källarväggen varmare och därmed mindre benägen att dra åt sig fukt.

  • Dagvattnet från taket

    Regnvattnet från stuprören ska inte ner i dräneringsröret, det är en av de vanligaste bristerna på äldre hus. Takvattnet leds i egen ledning till dagvattenbrunn, stenkista eller ut på tomten en bit från huset. Ett stuprör som mynnar rakt mot grunden kan ensamt orsaka den fukt som du tror att dräneringen bär skulden för.

  • Marklutningen runt huset

    När allt är återfyllt ska marken luta bort från huset, inte mot det. Den detaljen är gratis att göra rätt medan maskinen ändå står där, och dyr att rätta till efteråt. Kontrollera den innan slutbesiktningen, särskilt vid entrén och där altanen möter fasaden.

Bild kommer
Illustrerad genomskärning av en villagrund med utsatta svenska benämningar: grundmur med fuktskydd, dränerande noppskiva, dräneringsrör i tvättad makadam, fiberduk runt gruslagret, återfylld mark som lutar bort från huset och ett stuprör med egen dagvattenledning. Ren linjeillustration i sajtens gröna färgskala.

Så går en omdränering till, steg för steg

Ordningen är i stort sett densamma oavsett hus. Det som skiljer är hur djupt det ska grävas och hur mycket som måste göras för hand.

  1. 1

    Besiktning på plats

    Firman tittar på grundtypen, marken, lutningen, stuprören och var fukten syns inifrån. Det är här det avgörs hur många meter som ska göras och hur djupt. Besöket är oftast kostnadsfritt.

  2. 2

    Röjning och utsättning

    Buskar, plattor, staket och allt annat som står i vägen tas bort. El, fiber, vatten och avlopp märks ut innan spaden går i marken. Uppfart och fasad skyddas där maskinen ska passera.

  3. 3

    Schakt runt grunden

    Grävningen går ner till grundens underkant och görs normalt i etapper, så att huset aldrig står frilagt runt om samtidigt. Massorna sorteras i det som kan användas som återfyllnad och det som ska köras bort.

  4. 4

    Grundmuren görs ren

    Gammal asfaltstrykning och lös puts borstas bort, sprickor och skador lagas. En vägg som inte är ren håller inte kvar det nya fuktskyddet.

  5. 5

    Fuktskydd och dränerande skiva

    Fuktskyddet läggs på väggen och den dränerande skivan sätts utanpå, med avslutning i överkant så att inte jord och vatten hamnar bakom skivan.

  6. 6

    Nytt dräneringsrör

    Röret läggs i tvättat grus med jämnt fall, fiberduken viks om gruset och spolbrunnar sätts i hörnen. Fallet kontrolleras med avvägning, inte på ögonmått.

  7. 7

    Dagvattnet leds om

    Stuprören kopplas till egen ledning som tar takvattnet bort från huset. Görs det här momentet samtidigt slipper du gräva upp tomten en gång till.

  8. 8

    Återfyllnad och avslutning

    Marken fylls tillbaka i lager och packas, med dränerande material närmast grunden. Sedan sätts lutningen bort från huset och tomten återställs enligt det ni kommit överens om.

Vad hela kedjan landar på i kronor beror på antalet meter, djupet och åtkomsten. Det går vi igenom i guiden om vad en dränering kostar per löpmeter.

Tecken på att det är dags

En dränering håller normalt 30 till 50 år, men den säger inte till när den slutar fungera. Tecknen syns i stället inifrån, och de kommer smygande.

  • Mörka fläckar och fukt på källarväggen, ofta lägst ner mot golvet.
  • Mögellukt i källaren som inte går att vädra bort.
  • Vita saltutfällningar på putsen, som betyder att vatten har vandrat genom väggen och avdunstat.
  • Färg som flagnar eller en golvmatta som släpper från underlaget.
  • Vatten som blir stående mot grunden efter regn, eller mark som lutar in mot huset.
  • Ett hus från 60- eller 70-talet där dräneringen aldrig har gjorts om.

Ett eller flera av tecknen betyder inte automatiskt att dräneringen är slut. Flera av dem kan ha helt andra förklaringar, och det går vi igenom i guiden om vad en fuktig källare kan bero på. Det är också därför ett platsbesök är värt så mycket: någon som gjort det här förut ser skillnaden på markfukt och kondens på några minuter.

Bild kommer
Grävmaskin som schaktar längs en villas långsida under pågående omdränering: uppgrävd jord i hög, frilagd grundmur och en markarbetare i arbetskläder som lägger dräneringsrör i botten av schakten. Mulen svensk höstdag, vanlig villagata.

Sex misstag som kostar pengar

De flesta dräneringar som inte håller har inte gått sönder. De blev fel från början, och felet upptäcktes först när marken redan var igenfylld.

  • Att gräva innan orsaken är utredd

    En dränering löser fukt som kommer utifrån och nerifrån. Beror fukten på kondens, ett läckande rör eller ett stuprör som mynnar mot grunden gräver du upp tomten i onödan.

  • Att koppla takvattnet till dräneringen

    Dräneringsröret är dimensionerat för markvatten, inte för allt regn som faller på taket. Kopplas de ihop kan systemet gå fullt vid kraftiga skurar, precis när det behövs som mest.

  • Fel fall på röret

    Ett rör som ligger vågrätt eller med bakfall blir en samlingsplats för vatten i stället för en avledning. Fallet är det enda som gör att systemet fungerar, och det syns inte när marken väl är återfylld.

  • Att hoppa över fiberduken

    Utan duk vandrar finmaterial in i gruset och sätter igen det. Dräneringen fungerar då i några år och slutar sedan fungera, och nästa gång får hela grunden grävas fram igen.

  • Att återfylla med lera intill grunden

    Tät jord närmast grundmuren håller kvar vattnet mot huset. Närmast väggen ska det vara dränerande material, annars motverkar återfyllnaden det jobb som just gjorts.

  • Att inte dokumentera innan återfyllnad

    Be om foton på röret, gruset, duken och fuktskyddet innan marken går igen. Det är enda tillfället att se att det blev som ni kom överens om, och underlaget du behöver om något skulle behöva åberopas senare.

Markfirmor där du bor

Hur arbetet läggs upp beror på marken, och den ser olika ut i olika delar av landet. Här är några av de största orterna, och resten hittar du i listan över alla län och orter.

Läs vidare

Vet du redan hur arbetet går till är nästa fråga oftast vad det kostar, eller om det verkligen är dräneringen som är problemet.

Vanliga frågor om dränering av husgrund

Hur lång tid tar en dränering av husgrunden?
Det styrs av hur många meter som ska göras, hur djupt det är, vad marken består av och hur vädret är. Be om en tidplan i offerten, och fråga vad som gäller om regn stoppar arbetet. Räkna med att tomten runt huset är uppgrävd under hela arbetet.
Måste hela huset dräneras om samtidigt?
Nej. Sitter problemet på en sida går det att göra den sidan nu och resten senare. Fråga firman om skarven mellan gammalt och nytt rör, den ska ligga så att fallet fungerar även innan resten är gjord.
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Dräneringen leder bort vattnet från marken runt grunden. Fuktskyddet sitter på grundmuren och hindrar den fukt som ändå finns i marken från att vandra in i väggen. De två gör olika saker och en riktig omdränering innehåller båda.
Hur länge håller en ny dränering?
Normalt 30 till 50 år. Är huset från 60- eller 70-talet och dräneringen aldrig gjord om har den med stor sannolikhet gjort sitt, även om det inte syns några problem inifrån ännu.
Går det att dränera på vintern?
Tjäle gör marken hård att gräva i och återställningen av gräsmatta och planteringar får ofta vänta till våren. De flesta jobb görs därför under barmarkssäsongen, men det är firman på plats som avgör vad som är rimligt just hos dig.
Behöver jag anmäla dräneringen till kommunen?
Själva grävningen på egen tomt är normalt ingen bygglovsfråga, men ska dagvattnet anslutas till kommunens ledningsnät behöver du stämma av med kommunen först. Reglerna skiljer sig åt, så fråga din kommun och be firman visa hur vattnet ska ledas bort.

Dags att dränera om huset?

Beskriv grunden och problemet på tre minuter, så hör granskade markfirmor i ditt område av sig med varsin offert.

Jämför offerter kostnadsfritt